18 Juni - TILLBAKA
Har äntligen landat i Tyskland, känns förvånansvärt bra att vara tillbaka faktiskt. Har insett att jag trivs väldigt bra med det här jobbet. Även om jag är trött på lögner som min chef kastar omkring sig till alla.
Hade 12 underbara dagar i Sverige tillsammans med Robin, Ranta, Linda och många fler. Känns helt underbart att ha träffat alla igen och har väl planer på att komma hem i en framtid inte allt för långt ifrån där jag är nu.
Ska bland annat söka utbildning inom yrkeschafför, något jag drömt om väldigt länge och nu ska jag äntligen göra något av det. Tror jag skulle trivas inom transport yrket och det är aldrig försent att lära sig nya saker.
Måste iaf hem i september för annars får jag inte operationen jag väntat på så länge, missar jag eller ombokar tiden som dom gett mig så lägger dom ner min operation och jag vill faktiskt ha den även om det känns som jag inte kommer överleva den med smärta och allt.
HAr nu jobbat två dagar själv med lite hjälp från Sophie och det känns som om det fungerar ganska bra faktiskt, kommer nog vara lite trött och sliten efter 12 dagar, men vilken människa är inte det.
Händer mycket här nere och jag hade nästan glömt bort vilket skitsnack det går runt i det här stallet om allt, ALLT. Alla skvallrar om allting och det är helt sjukt hur dom orkar hålla på.
Det roligaste ämnet dom haft nu i nästan en månad är en artikel om Ulla och det är inte nådigt vad elaka ord dom kan slänga ur sig.
Marius är på väg tillbaka också, ska bli roligt att jobba med honom igen, han är inte riktigt klok på en fläck, men den jobbigaste skit dagen kan han vända till den roligaste och mest händelse rika dagen. Fasar dock för att hans bror också kommer stanna kvar här och då är jag körd xD
Imorgon ska jag komma igång och rida Carlos igen, har känt att jag ville landa innan jag slänger mig upp på den mycket speciella herren igen, men det blir nog till att sitta upp imorgon och rida en stund, mina muskler kommer dö men det får jag ta.
Som sagt känns bra att vara tillbaka även om jag längtar hem och bara vill börja plugga igen så jag får testa det där jobbet, men ska nog tycka om det så det känns som ännu mer stress att jag vill hem. Eftersom jag älskar att köra bil så är det inga problem och ju större dessto bättre ;)
Kan ändå inte låta bli att känna mig lite besviken på allt, lite sårad och förvirrad men tiden kommer läka allt precis som det har varit hittills, men jag trodde och hoppades att det skulle finnas mer men det kommer det aldrig att göra.
Puss och Kram
