Hum

Tänker för mycket på en massa saker just nu, vill planera framtiden och vill att framtiden ska vara i Västerås.
Känslor för en person som jag trodde hade dött sen länge, har åter igen tagit liv. Jag vill inte längre känna kärlek för den bron har jag bränt ner, stampat på, svurit över och gjort illa.
Om hans hjärta nu skulle kunna förlåta mig det vet jag inte.
Trött på mig själv och den jag varit, hur kunde jag inte se det då?

RSS 2.0