6 Februari - Break down
Rörigt i huvudet, egentligen borde jag inte blogga för jag kan nog inte få ett ord rätt egentligen. Ska ge det ett försök att göra ett iaf.
Lite smärta får man leva med här i livet för all smärta är inte så dålig. En del smärta påminner mig om något bra, något jag vill komma ihåg.
Helgen har gett mig lite smärta och varje gång den gör ont vill jag bara le och hoppa upp och ner.
Ja jag vet att det låter lite konstigt men ibland kan smärta vara något bra.
Som träningsvärk efter ett hårt träningspass på gymet.
Många tankar var det jag hade och tänkte försöka reda ut några här kanske.
Det närmar sig det stora datumet nu och jag blir mer och mer nervös för varje dag. Den 14 kommer jag aldrig vara den samma igen, även om jag kommer vara mig. Min personlighet kommer aldrig att förändras, trivs för bra med mig själv som inneboende. Allt annat kommer att förändras efter det datumet. Ett nytt liv med mitt gamla jag.
Phuo vad konstigt det känns att livet förändras så fort!
"Det är allt eller inget som dom brukar säga" - Anders Ivarsson
Just nu är det verkligen allt eller inget, operation, jobb, flytt och massor med mer som rör sig i mitt huvud och händer.
Jag kommer fylla i er vad som händer den 14 ju närmare vi kommer. Bilder kommer också att dyka upp och från den 10:e kommer nog den här bloggen bara handla om mig och min stora förändring.
Sen händer det något annat som jag knappt vågar prata om, hoppas på eller fundera över. Jag försöker reda ur vad det är som händer med det här och skulle uppskatta om det kom till ett slut och en lösning. Hoppas det blir något bra av det här :)
Puss och Kram
5 Februari - Nervös
You are an angel! <3
Börjar bli så grymt nervös för det som komma skall. Den 14 kommer närmare och närmare vilket gör mig orolig.
Jobbiga tankar när man är ensam och inte kan dela dom med någon. Tungt att bära på själv!
Vill inte ha sällskap för att jag behöver uppmärksamhet, ogillar bara tystnaden som sprider sig när ingen är här.
Livet kommer förändras om och om igen men nu är det för många stora förändringar för att jag ska orka detta ensam!
29 November - Jaha
När jag åkte till Tyskland i Januari trodde jag inte att tiden skulle gå såhär fort.
Nu sitter jag i Sverige och har nästan 8 månader av Tyskland i bagaget. Trodde inte att jag skulle fira jul hemma och nu sitter jag bara att väntar på att det ska bli julfirande.
Inte långt kvar till jul och jag har inte en enda julklapp fixad till någon alls. Känner inte ens paniken komma krypande öve ratt jag inte har några julklappar.
Tror att jag har tappat julgnistan en aning. Vid den här tiden har jag redan ahft julklapparna klara i ett halvår om allt skulle vara normalt.
Känner inte för att fira jul i år. Jag vill inte ha någon gran eller julpynt överallt.
Blir deprimerad av all juldekoration överallt.
Känner paniken när jag går in i en affär och ser allt som har med jul att göra.
Min julglädje är borta och jag kan inte hitta den någonstans.
Julen har förlorat sin charm. Julen har förlorat sin glädje.
Jag vill inte fira jul i år.
Jag vill gömma mig på mitt rum och kolla på en bra film eller i soffan med familjen och spela xbox med dom. Julmaten är nog det jag vill ha.
Allt annat kan vi skippa, glitter, tomteluvor, gran, kulor och KALLE ANKA!
Hatar Kalle Anka på julafton, det är det värsta med julen som finns överhuvudtaget, vill inte veta av det fjant som försegår i det programet. Spelas varje år med samma skit och tjat om och om igen.
Julmusiken kan jag stå ut med men DRA ÅT HELVETE julen jag vill inte veta av dig i år.
Det är varken vackert eller roligt!
Ska inte gnälla något mer om min ångest inför julen. Skulle dock kunna klara mig utan den. Högtider är onödigt överhuvudtaget. Jag är inte kristen, varför ska jag då fira något som egentligen är kristet?
Födelsedagar tycker jag är roligt att fira för då hyllar man en person som betyder mycket för en.
Midsommar är också en rolig högtid och nyår är väl okej.
Alla andra högtider kommer jag nog aldrig förstå mig på och tycka är roliga att fira.
Nej ska sluta gnälla överhuvudtaget och uppskatta det jag har istället.
Är omgiven av underbara vänner som jag älskar, underbara djur och familj.
Alla som ställer upp för mig och håller sina löften.
Jag är helt övertygad att ni vet vilka ni är som betyder mest för mig, kommer aldrig kunna ersätta er två med något eller någon annan.
Ni två kan lysa upp även den mörkaste dagen och få mig att skina som den sol jag är.
Kommer vara er för evigt tacksam och kunde jag skulle jag göra mer för er!
Nu orkar jag inte blogga mer, men dyker nog snart upp mer inlägg
27 November - Ingenting
Ingenting är som det en gång var!
Tack och lov att ingenting är som det var förut. Saknar vissa saker, kommer jag alltid göra. Är glad att jag kan kolla tillbaka på dessa saker och ett leende sprider sig på mina läppar. För i mörka stunder kommer dom alltid kunna muntra upp mig.
Sedan finns det saker som jag aldrig kommer vilja uppleva igen när jag kollar tillbaka på dessa. Kommer aldrig vilja ha tillbaka en del av dom människor som jag har förlorat, alla dom som har sårat mig och gjort mig illa på något vis.
Varför titta tillbaka och längta till något som aldrig hände när man kan få det att hända i framtiden med någon annan?
Sluta längta tillbaka till livet du hade då och börja lev nu istället.
Glöm inte göra något åt det som du kommer kolla tillbaka på om 10 år, så slipper du ångra dig då.
Jag är nöjd med det jag har idag, jag är nöjd med den jag är idag. Om 10 år kommer jag säkert ångra att jag inte vågade göra något, men jag kommer vara så stolt över allt jag vann genom att bara vara jag!
Så då kommer jag inte behöva ångra att jag inte gjorde den där otroligt fåniga saken egentligen, för jag vann något mer, något större.
Var på kyrkogården idag och hjälpte Lindas farmor att tända ljus på några gravar. Kollade upp i himlen och kunde inte låta bli att skicka en tanke till dig.
Saknar dig mycket och det gör ont att du inte finns längre.
.R.I.P. Gozita saknar dig! Du var min bästa vän!
Saknaden av ett jobb håller på att göra mig dum i huvudet, vet inte riktigt vart jag ska ta vägen för nu blir jag snart galen om jag inte får ett jobb. Min mail har blivit spärrad också, utan någon anledning alls och det gör mig något fruktansvärt förbannad. Kommer säkert missa ett jätte bra jobb erbjudande bara för att jag inte har min mail. F*N ta dig Windows Live!
23 November - Trött
Något speciellt <3
22 November - aj
Du finns i varje tanke, varje andetag
Varje gång jag rör mig känner jag smärtan
Jag önskar att utgången kunde vara en annan
För mig är du vacker, för mig är du bäst.
Många vackra år har du gett mig
Jag hoppas jag lyckades ge dig lika många vackra år.
Du var så stor när jag såg dig i boxen när vi skulle hämta dig. Jag var van med lilla Trollis. Jag hade aldrig sett en häst som liknade dig, du var verkligen någon speciell. Jag var så nervös att vi aldrig skulle kunna fixa dig, du stod i boxen och kollade på oss med skeptiska ögon.
Jag kände din rädsla som en pil i hjärtat.
När vi lastade ur dig hemma var du större än jag kunde minnas. Jag var så liten då och du så stor.
Första gången jag skulle rida dig var helt underbar. Jag hade aldrig ridit en så fin häst förut. Du var som förbytt när jag satt på din rygg, inga spår av den rädsla som fanns när jag gjorde dig i ordning för att rida. Stel och svår riden är väl sanningen, för mig var du mer än så.
Inga spår finns kvar av den rädda och sköra hästen vi hämtade för 6 år sedan. Så många tårar jag har gråtit dom dagar som har gått fel.
Allt blod som har runnit för att du blivit skrämd.
All svett jag torkat ur min panna när jag gjort dig i ordning för en ridtur.
Alla tårar, allt blod och all svett lönade sig i slutet, du har blivit en sådan fin häst.
Förevigt kommer du finnas i mitt hjärta, du fixade mig, precis som jag fixade dig.
Du läkte och kunde bli en riktig häst igen.
Alla fina och underbara minnen jag har skapat tillsammans med dig.
Alla vackra år du gav mig, kommer jag alltid minnas.
Min bästa vän!
14 November - Suck
Jag tycker inte att man är svag för att man vågar visa en så stark känsla som tårar. Själv mår jag bara dåligt av att hålla mina tårar inne. Bättre att gråta en skvänt när jag känner för det istället för att samla på mig massor med känslor och gå sönder mer inombords.
Jag tycker man ska uttrycka sina känslor och inte vara rädd för att visa varken tårar, glädje, kärlek eller ilska. Är jag arg så visar jag det, är jag kär låter jag den känslan stråla och smitta av sig.
För det finns ingenting så smittsamt som ett leende.
Idag har jag och Linda städat och tvättat nästan hela dagen med små pauser för att samla krafter och äta. Har även sökt en hel hög med jobb, hoppas att jag får något så jag slipper sitta arbetslös länge till.
Hatar alla som vill ah ett personligt brev, då måste man äga papper, penna, kuvär, skrivare och ett frimärke. Jag har papper och penna sen var det kört!
Har precis ätit en jätte god kyckling/chilli pasta sås som Linda har lagat, smakade fantastiskt gott faktiskt. Håller på och tvättar, fick mig en överraskning när jag öppnade torkskåpet och skulle hänga in en matta.
Där hängde det en jävla massa kläder i jag vet inte universums alla färger. Irriterat slängde jag ner tvätten i korgen som rullar och kunde börja hänga upp min egen tvätt.
Vad är det för idioter som lämnar sin tvätt hängandes i torkskåpet?
Surskalle som jag är har jag sett till att dörren är ordentligt stängd så dom inte kan komma åt tvätten. Jag vill inte stå och plocka tvätt från någon annan, speciellt inte string, bhar och babykläder..
Nej folk någon sorts ordning får det faktiskt vara på tillvaron. Släng soporna där dom ska vara och ta era kläder med er innan eran tvätttid tar slut.
Nu blir det snart en sväng till ner i tvättstugan och fortsätta tvätta Linda och Davids kläder. Känner mig som ett litet hembiträde när jag håller på hemma hos dom.
Ja ja vi får väl se vad som händer sen.
Puss och Kram
6 November - Mys
Hon gnäller och vill ut och direkt öppnar jag ögonen och går ut med henne, för jag älskar henne.
Mina händer är fulla med små sår efter hennes sylvassa tänder. Det gör ingeting för hon har ju så roligt.
Även fast jag skäller på henne och drar henne i nackskinnet när hon gör fel så älskar hon mig. Varje natt sover hon på min huvudkudde och snarkar som en liten gris.
Älskar dig Loci lilla du är helt underbar.
Har mycket att tänka på just nu, många tunga val som ska göras och många frågor som kräver ett svar. Jag är inte längre ett litet barn som kan gömma mig, utan jag är en vuxen individ som måste ta ansvar för mina egna handlingar.
Önskar att jag kunde spola tillbaka tiden ibland och få stanna liten.
Har varit två dagar hemma hos Lindas föräldrar och slappat, även varit in till Örebro och träffat den bästa, blir alltid lika förvånad.
Ibland önskar jag att jag aldrig hade träffat dig för jag vet inte längre hur jag ska bete mig. Antar att vi båda två är för fega egentligen. Jag vet vad jag känner för dig men jag vet inte om det är värt det.
Du kommer alltid vara något anorlunda och speciellt för mig.
Nu är vi hemma i Borlänge igen, tillbaka till verkligheten, dags att söka jobb igen.
Förhoppningsvis har jag ett jobb snart och kan börja leva igen, slippa vara en halvdöd.
Nu ska jag och Loci mysa ner oss under täcket och kolla på en film till.
Puss och Kram
29 Oktober - Halloween
Tur att man kan spåra utan alkohol i kroppen då.
Hoppas på en rolig kväll även om tankarna är lite tunga just nu.
Tänker på min älskade häst och allt som är bestämt nu, känns väldigt tungt att bära det i mitt hjärta. Älskar henne så mycket. Just för tillfället kan jag inte riktigt sluta gråta.
Vart du än hamnar får du det bra det vet jag <3
Älskar dig min fina snutta
Tänker på dig varje dag
Hoppas du får det bra <3
25 Oktober - Saknad
21 Oktober - Äventyr
6 Oktober - Hemma
Nu är jag alltså hemma i Sverige på riktigt igen. Blandade känslor är det för att åter igen vara hemma. Har saknat mitt rum som är personligt och fullt med mina saker och minnen.
Mina månader i Tyskland kommer vara något jag minns för livet. Obere Muhle satt djupare spår i mig än vad jag någonsin skulle kunna tro. Så många som jag har svikit nu genom att lämna allt som jag gjorde.
Tiden som jag aldrig kommer få tillbaka känner jag att jag har spenderat väl iaf. 7 månader av mitt liv har varit dom roligaste och jobbigaste i hela mitt liv.
Ibland i svaga ögonblick vill jag tillbaka till det underbara jag hade där men då gör allt det dåliga sig påmint och jag vill inte längre tillbaka.
Kommer för alltid minnas mina vänner (Dom som inte finns i Sverige):
Vroni - Patrick Lam´s hästskötare och jordens underbaraste människa. Hon har lyft upp mig och hjälpt mig genom svåra stunder. Hon stod mig närmast och vi hade så fruktansvärt roligt tillsammans. Turarna vi haft till Therme eller ut på puben, alla skratt och missförstånd. Tuff, liten och alltid lika snygg och stilren.
Sofie - Stalltjejen som hjälpte alla som frågade snällt. Min skyddsling som jag försvarade genom allt. Alla stunder vi har skrattat hysteriskt och alla den tyska som hon lärt mig. Alla sena kvällar vi har hittat på skit tillsammans och skrattat åt allt och inget. Den blyga lilla flickan som knappt vågade prata med mig den första månaden jag var i stallet.
Patrick - OS stjärna i hoppning, en helt fantastisk, jordnära människa som bryr sig om alla. Humor kunde man alltid räkna med när Patrick fanns i krokarna. Fina hästar med underbara personligheter. Red hans unghäst Renminton "Rainer".
Jannis - 17 årig bråkstake men med ett stort hjärta. Kommer för alltid minnas Jannis och hans speciella sätt att alltid få mig glad. "Super girls dont cry". Kommer alltid minnas allt vi hittade på och alla gånger vi hade så jävla roligt. Gången han kom upp på mitt rum efter klockan 7 på kvällen och frågade efter ett täcke till hans egen häst, då trodde jag att jag skulle dö.
Svenja - Pantertanten med en helt underbar hästshop. Hennes tre hästar och hon har satt djupa minnen i mig som jag kommer komma ihåg väldigt länge. Alla gånger du ställde upp för mig och skjutsade mig dit jag behövde eller lät mig sitta hos din häst och gråta. Alla fina presenter och underbara pratstunder.
Kommer sakna allt som jag så länge stannade hos.
8 Januari - Nytt år
Det nya året startade med en PANG bakis dag och jag kände mig inte längre så tuff och cool, men något i mig ändrades sakta medan jag låg där på toa golvet och kände mig som om jag höll på att tippa över världenskant!
Det nya året skulle bli större och bättre än åren innan. Jag hade ett mål och en vilja för det nya året, men jag tänkte inte börja där och då, utan just 1 Januari var toa golvet en riktigt bra vän till mig.
Några dagar senare får jag ett mail från min kompis Ella och hon vill att jag ska komma ner och jobba med henne i Tyskland :o
Ööööööööööö JA SÅKLART JAG VILL JOBBA MED DIG I TYSKLAND!!!!
Jippie nu är det inte många dagar kvar. Ska fixa en till blogg där jag bara kommer skriva om mina dagar där nere tillsammans med Ella, hoppas att det kommer bli lyckat och det känns super bra!
12 Januari 11.10 lyfter planet och 13.30 landar jag i Tyskland :D
Puss och Kram
